Ärvdabalken – Vad är det?

Ärvdabalken är en av nio balkar och innehåller olika bestämmelser och regler som behandlar allt kring arv och testamente. Varför det heter balk och inte lag beror på gammal lagstiftning. En balk i lagstiftningen motsvarar ett stort livsområde därför finns till exempel ärvdabalk, äktenskapsbalk, föräldrabalk, rättegångsbalk, brottsbalk och så vidare. Det finns totalt 9 balkar i svenska lagsystemet.

Ärvdabalken behandlar allt om arv och testamenten, i de fall då inget testamente finns tillgängligt så ärver arvlåtarens släktingar i en särskild ordning. Denna ordning anges i 2 kap. ärvdabalken, om det inte finns sådan släktingar går arv till Allmänna arvsfonden i enlighet med 5 kap. 1 § ärvdabalken. Det är med hjälp av ett testamente som en person kan förordna om vad som ska ske med dennes tillgångar efter att de avlidit. Om ett testamente har upprättats så kallas inte de som gynnas utav det för arvingar utan istället för testamentstagare.

Ärvdabalken består av 24 kapitel och dessa är:

1 kap. Om rätt att taga arv
2 kap. Om skyldemans arvsrätt
3 kap. Om makes arvsrätt; så ock om rätt för den först avlidne makens arvingar i boet efter den sist avlidne maken
4 kap. (Om arvsrätt vid adoptivförhållande)
5 kap. Om allmänna arvsfondens rätt till arv
6 kap. Om förskott å arv
7 kap. Om laglott
9 kap. Om rätt att göra eller taga testamente
10 kap. Om upprättande och återkallelse av testamente
11 kap. Om testamentes tolkning
12 kap. Om testamentstagares rätt i vissa fall
13 kap. Om testamentes ogiltighet
14 kap. Om delgivning och klander av testamente
15 kap. Om förverkande av rätt att taga arv eller testamente
16 kap. Om preskription av rätt att taga arv eller testamente
17 kap. Om arvsavtal
18 kap. Allmänna bestämmelser om dödsbo
19 kap. Om boutredningsman och testamentsexekutor
20 kap. Om bouppteckning och dödsboanmälan
21 kap. Om den dödes skulder
22 kap. Om verkställighet av legat och ändamålsbestämmelser
23 kap. Om arvskifte
24 kap. Om avtal angående sammanlevnad i oskiftat dödsbo

Lista över viktiga arvsregler i ärvdabalken

  • Bouppteckning ska skickas till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. 
  • Om inget testamente finns ärver en efterlevande maka/make före bröstarvingar med förfoganderätt.
  • En bröstarvinge har alltid minst rätt till sin laglott. Laglotten är alltid hälften av arvslotten och arvingen ärver hela arvslotten om inget testamente finns. 
  • För att ett testamente ska vara giltigt ska den vara skriftlig, bevittnad av två personer och vara undertecknad.
  • Den legala arvsordningen i ärvdabalken bestämmer ordningen för arvet när ett testamente saknas. Arvet går i första hand till de i första arvsklassen sedan till den andra arvsklassen och i sista hand till tredje arvsklassen.
  • Om dödsbodelägare inte är överens om hur arvet ska fördelas kan en boutredningsman eller en skiftesman hjälpa till att finna en lösning tillsammans med dödsbodelägarna. Om man ändå inte kan komma överens kan det bli nödvändigt med ett tvångsskifte som genomförs av skiftesmannen.
  • Allt som en förälder ger bort i gåva till en bröstarvinge skall räknas som förskott på arv. Vilket innebär att gåvans värde ska avräknas från arvet. Presenter på högtidsdagar är undantaget.
  • Om en arvinge eller en testamentstagare uppsåtligen orsakat den avlidnes död förlorar arvingen arvsrätten. 
  • I de fall då tillgångarna endast täcker begravningskostnaderna och andra utgifter i samband med dödsfallet kan det räcka med en dödsboanmälan, då är en bouppteckning inte nödvändig. 
  • Om både arvingar och testamente saknas går arvet till Allmänna Arvsfonden.